Många säger att de tycker så mycket om att gå i skogen.
Ibland funderar jag på vad man menar. ”Att gå i skogen” låter ju inte som att man följer någon skogsväg
eller ett tillrättalagt motionsspår. För mig låter det som att man bara går rakt ut
och in i skogen. Men går man inte vilse, tänker jag. Kommer man fram, undrar
jag sen. Skogar kan ju vara täta, blöta, mörka, farliga, svåra. I mina tankar ser
jag människofigurer som irrar fram med karta och kompass i ena handen och hugger sin egen väg med yxa
och machete i den andra, klädd i stora stövlar och pannlampa…..
... under tiden gör jag bilder
om skogen. Här är några detaljer från en teckning. Den känns mera som en sagoskog
Fint skrivet! (Och målat, så klart)
SvaraRadera